2018 Ronja Rövardotter

Lurens sommarteaters 60-årsjubileumssäsong 2018 förde mycket nytt med sig. ÖNUF:s mångåriga ordförande Kim Svenskberg undanbad sig omval och till ny ordförande valdes Christina Mickos från Lappträsk. Samtidigt bestämde styrelsen att anställa en ny producent med helhetsansvar för produktionen. Till den uppgiften valdes Malena Lindroos, ursprungligen från Kimito men nu färsk Harsbölebo. Malena var utbildad producent och hon visade direkt sin professionalitet. Och det nya tog inte slut här, även regissören Tobias Zilliacus var ny på Lurens.

Pjäsvalet var dock en gammal bekanting och väntad goding, Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Tobias Zilliacus dramatiserade pjäsen så att den passade in i Lurensmiljön och Hannu Risku skrev ny musik tillsammans med sin hustru Hanna-Leena. Koreografin planerades av Lurensbekantingen Susanna Karvinen och dräkterna stod Frida Hultcrantz för. Regissören planerade själv scenografin tillsammans med Nicke von Weissenberg. Detta år satsade man också extra mycket på mask och frisyr då man anställde Tuija Luukkainen för att sköta den biten. Tuija hade faktiskt samma uppgift på Svenska Teatern 1987 då Ronja Rövardotter hade världspremiär som teaterföreställning.

Rollbesättningen träffade detta år mitt i prick. I Ronjas roll såg vi 15-åriga Livia Wikström från Helsingfors. Livia var sommaröstnylänning så Lurens var bekant för henne, dessutom hade hon teatererfarenhet från andra scener. I Rollerna som Ronjas föräldrar såg vi Edgar Nieminen och Mirella Pendolin, båda begåvade och bekanta från tidigare år. På andra sidan Helvetesgapet härjade Borkarövarna med säkra Kim Snygg i spetsen. I rollen som Borkas fru Undis Lurensdebuterade Petra Sundqvist med bravur. Ett fräscht grepp i uppsättningen var att Birk spelades av en flicka, Emilia Tenhunen. Och på vilket sätt hon gestaltade Ronjas fiende och bästa vän! Den mångåriga erfarenheten från Lurensscenen blommade ut i hennes skådespelarhantverk. Bland övriga medverkande fanns det många veteraner, såsom Tom Pallas, Magnus Engström, Frida Hagman, Linnea Westerholm, Veronica Svenskberg och Ilkka Relander, men också flera nya ansikten, såsom John Whitesmith, Terhi Rönnholm, Malin Tenhunen och Julia Salminen. En som bör lyftas fram bland debutanterna är Patricia Hirn som trots sin replikmässigt anspråkslösa roll totalt fyllde scenen när hon medverkade. Vilken närvaro! Publikens absoluta favoriter och arrangörernas huvudvärk var de små bedårande flossadansande rumpnissarna. Lurens framtid är tryggad!

Sommaren var varm och skön, pressen samt publiken formligen hyllade föreställningen och det syntes i publiksiffrorna. Hela 10 618 biljetter löstes ut och det betyder att föreställningen publikmässigt slinker in bland topp fem i teaterns 60-åriga historia. Då genrepen dessutom sågs av drygt 450 personer så överstiger den sammanlagda publikmängden 11 000. Endast under spelsäsongens första vecka fanns det lediga platser på läktaren, de följande fyra veckorna var praktiskt taget helt slutsålda. Och då fyllde man även gångarna med lösa stolar för att så många som möjligt skulle få njuta av föreställningen.

Trots en extra föreställning fick inte alla plats på läktaren denna sommar. Igen väcktes tanken om en större läktare …