Inför spelsäsongen 1969 beslöt man att uppföra Sju bröder även denna sommar. Produktionen hade varit arbetskrävande och ekonomiskt tung så man tänkte försöka köra en repris. Det visade sig, som man även senare konstaterat, att samma pjäs på Lurens inte bär två år. Endast 1 000 personer besökte denna regniga sommar Lurensläktaren. Det berättas om en föreställning i ösregn då endast fem personer anlände till Lurens. Det var en grupp som kommit ända från Västnyland så man beslöt att trots omständigheterna uppföra föreställningen. Några av teaterns funktionärer satte sig med på läktaren så att inte gruppen skulle känna sig besvärad. Delar av scenen hade förvandlats till en lervälling, något som endast uppskattades av Rajamäkiregementets zigenarungar som fick slåss och tumla om i sörjan.
SJU BRÖDER av Alexis Kivi
bearbetning, regi och dekor: Börje Lampenius
inspicient: Sven Andersson
Roller
Juhani: Karl-Erik Lill-Smeds
Tuomas: Ingvald Forsbäck
Aapo: Ingmar Silfvast
Simeoni: Åke Lill-Smeds
Timo: Johan Markusas
Lauri: Per Tuominen
Eero: Hannu Ryöppönen
Tallbackamor: Signe Thesslund
Vendla, hennes dotter: Gretel Kronvall
En Toukolabo: Sune Forsbäck
Klockarn: John Strömberg
Klockarns dotter: Regina Andersson
Mikko: Rolf Adolfsson
Kajsa: Maj-Britt Forsbäck
Länsman: Lars Ollas
Kolistime-gammelfarfar: Göran Viksten
Anna, Eeros hustru: Kristina Salonen
Toukolabor och andra grannar
